grått.

Hoppas hoppas hoppas hoppas...

...att det här vädret sku kunna ge med sig och solen skulle titta fram. Jag försöker se på det med en positiv blick: Vänta bara, svamparna kommer att plumpa upp av det. Det är mycket behagligare att springa när värmen inte är outhärdig. Naturen mår bra av det. En kopp te passar bättre i detta väder. Bastubad känns mycket härligare när regnet öser ner. Du har mer ro att vila och läsa en bok...

Men. Det här är sånt jag njuter av under hösten. Nu är det ännu sommar och då tycker jag solen ska skina.

se till mig som liten är.

Isch vilken dag. Tung.

När man ska jobba måste man hålla en viss min, en viss attityd, en viss energinivå. Men när man sen i hemmets lugna vrå lämnar och funderar i all tystnad så känns det så plötsligt hundra gånger värre. Man inser hur mycket krafter det tar. En levande kan kanske aldrig vänja sig vid döden...

Nu duschen och sen sova. Behövs.

Vad vi lär oss av krogliv: episod 6

...att aldrig mer under denna sommar besöka stadshotellet. Gott folk, vi har återigen blivit lurade 10 euro av det enda stället man kan dansa i jeppis.

Never ever mer denna sommar, tack å lov gjorde mitt sällskap kvällen uthärdig.

Men jag är mycket glad för att om det inte vore för att jag betalat samma 10 euro för 4 veckor sedan så skulle inte jag ha träffat den person som jag haft dryft efter på melody under natten.:)

Nu sova (om det slutar blinka och skrika i huvudet)!

nattnatt.

Var på mitt första nattskift ever i natt. Man ska tydligen inte på förhand berätta för allmänheten om sådana detaljer, eftersom att någon galning någonstans skulle kunna få nys om detta och ta tillfället i akt och bryta sig in dit när en ovan, svag liten tjej jobbar natten. Men den galningen vet inte att jag kan karate ;)

Nattskiftet gick bra. Även tider när mina tankar gick till att tänk om någon finns bakom den där dörren eller är det fotsteg jag hör så kunde jag relativt bra lugna ner mig bara genom att tänka hur osannolikt det egentligen är. Det är förvånandsvärt vilken lugnande effekt det har att bläddra bland recept när man är lite osäker och otrygg om natten. Att man blev hungrig på köpet behöver väl inte nämnas.

Väl hemma kunde jag krypa i säng kl 7.30 och sova i ytterligare 3,5 h. Det blev en rätt hyfsad natt och nu myser jag av insikten av att jag är ledig---ett dygn.
Men det här regnet gör mig deppig. Regnet må ha varit väntat och efterlängtat, men det får räcka nu. Jag blir lite apatisk av regn, vet inte vad jag ska ta mig till. Sånt här väder är gjort för att göra skolarbeten men då det ännu är en månad ledigt är det lite svårt...

Men nu ska vi inte tänka på det, alltid kan man ju hitta på nåt mysigt även en regnig dag. Trevlig fortsatt lördag bästa läsare :)

Vad jag vill och vad jag behöver.

Så spårar det ur igen för mig. Jag märker att jag inte är närvarande, pga. trötthet. Efter 23 h arbete med endast några timmar ämnad för sömn däremellan så VILLE jag ändå träffa de vänner och släktingar som jag lovat besöka. Även om det jag verkligen BEHÖVDE var några timmar sömn och en ensam stund före jag kunde göra det jag ville.

Det hela straffade sig med att jag inte kunde lyssna koncentrerat, inte följa med, inte glädjas åt stunden, ja, helt enkelt inte vara närvarande. Det gör mig besviken, varför lyssnar man inte bättre på sina behov så man sen kan ge mer igen? För vem vill leva halvhjärtat, vara vän halvhjärtat, hjälpa halvhjärtat?

Samma sak när det gäller springande. Om man är för trött för att springa då behöver man vila, inte springa halvhjärtat och halvbra och må dåligt halvaresan. För resan är ju målet, säger klyschan. Men det är man själv som måste känna sig själv och sina gränser, ingen annan kan veta vad ens behov är.

"Att vara självisk är att jag aldrig tar mina egna behov på allvar; jag ser ej mina djupaste behov. Då vill jag alltid ha något eftersom jag aldrig får vad jag verkligen behöver."

Därför lovar jag mig härmed att bli bättre på att skilja på vad jag vill och vad jag behöver.

...Och att vakna upp till den briljanta idén att steka squash i smör och kryddor mitt i natten känns lite väl som Fredde från Solsidan möter sommar med Ernst. Och jag har ingen aning om det var en vilja eller ett djupt behov.

hus och havsutsikt.

Var på bostadsmässan med Viktor igår. De flesta hus vi tittade in på var förstås mycket fina, det måste de nästan vara om de kostar trehundraåttiosextusensjuhundrafemtionio. Konstaderade att man inte skulle inte ha emot att vakna och ta en morgonkaffe på balkongen mot vattnet. Men i slutändan är det ju inte skillnad på hur dyrt eller billigt man bor och om huset nu råkar ha en havsutsikt eller fem toaletter. Mycket viktigare är sättet man bor på, om huset fyller de funktioner de ska fylla och vem man bor med. Så får det ju förstås vara mysigt och snyggt om man ska sätta fem årslöner på huset.

Ja, och så tror jag det finns många hus där flera bor men ingen lever i för att man är så rädd för vad grannarna säger om gräsmattan är oklippt och fönstrena skitiga. Vad händer om någon kan avslöja utifrån mitt hus att jag inte är perfekt?

Kanske för att jag alltid varit en bohem i själen och som 10-åring svurit att jag som vuxen ska leva i husbil så tänker jag inte tänka mer på den saken de närmaste åren. Nuförtiden är jag nöjd med att inte bo i husbil.. Studentbynslägenheten var i och för sig inte i af storleksmässigt så långt från en husbil, men den rullade inte.

Oj oj så full av flum.

klipp till.

Den årliga klipp å färgningen vid kethens blev gjort. Denna gång blev den gjort av Stina, som endast jobbat 1 månad som frissa. Jag berömde hennes arbete och gick nöjd hem. Det blev helt fint tycker jag och hårmassagen lever man länge på.




Så trött att jag inte orkar blogga om nåt mer ikväll. Det blir så när man jobbar till 21.