blir lite lessen...

...på vädret som är så otroligt höstigt. Det är regn det är blåst det är grått det är sorgligt. Förstå mig inte fel, jag tycker om hösten som idé: vackra färggranna löv, myskvällar under filten med en bra bok, livets minskade intensitet, skolstarter och annat trevligt. Men det här regnet, jag orkar bara inte längre. Igår var vädret soligt och jag kunde ta långa promenader, dofta på solrosor och äta glass. Det var så mycket roligare och jag var så mycket gladare!

Men nu är det höst och likt andra saker som skiter sig är det bara att acceptera och försöka göra det bästa av det. Kanske finner jag en glädje i ett par nya regnstövlar. Kanske lövens färg får färga min balkong. Kanske finns det ljusglimtar i denna höst också. Om inte annat får jag orsak att skriva dikter om höstens sorglighet. Och tycka synd om mig själv, men bara lite.

Å åbo är alltid lika vackert, årstid som årstid. Vinter som vår som sommar som höst.

Kan någon berätta för mig när hösten vänder till vår? När det tunga blir mindre tungt och det blir lättare att andas?