Sen när jag gjort studierna klart...
Sen när jag får ett jobb...
Sen när vi flyttat till Stockholm...
Sen när vi har en lägenhet...
Sen när vi flyttat in i vår lägenhet...
Jag lever ibland som att livet stod på paus, å börjar först sen när... Å ändå: just det här är ju livet.
För jag har träffat så många som överlevt livet, men inte levt. Å det är kanske min största rädsla. Så alltid när jag är rädd för att ta steget ut i livet påminner jag mig om att motsatsen är ännu mer skrämmande; att inte leva.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar