Jag har haft fullt upp med lite allt möjligt den senaste tiden. På jobbet ställs det lite krav åt alla håll och jag får ständigt nya uppdrag känns det som, vilket ju för det mesta är kul! Jag får ständigt komma ut ut min comfort zone! Men en sak har jag beslutat mig för: jobbet kommer aldrig före min hälsa.
En sak som är ytterst viktigt för mig är att jag får göra så mycket som möjligt av saker jag tycker om på min fritid. För mig är det bla att skapa, sjunga i kör och träna. Jag har bestämt att om jobbet gör att jag inte orkar med eller kan njuta av något av dessa, så är det dags att trappa ner på jobbet. Jobbet är viktigt men MIN tid och mina drömmar är ännu viktigare!
Jag har märkt redan stora positiva förbättringar i mitt allmänna välmående och ork på jobbet sedan jag börjat träna lite mer målinriktat. Jag får en kick av att springa till bussen. Jag är inte lika trött på morgonen eller på kvällen. Men den kanske största skillnaden är psykisk. När jag fått träna orkar jag stå emot motgångar bättre. Det är som om jag lagt till något i min privata energikassa istället för att bara ta å ta.
En annan sak jag medvetet tränar vid sidan om löpning är självmedkänsla. Det vi vanligen gör när vi är stressade är att pusha oss genom att hota oss att "om vi inte gör det tillräckligt bra kommer vi nog få bekräftat av vi är dåliga/otillräckliga etc". Våra tankar fungerar helt enkelt så eftersom det evolutionärt sett "skyddat" oss från att bli (socialt) utsatta. Men att vara elak mot sig själv när man ändå gör sitt bästa är ju rent ut sagt orättvist. Jag skulle aldrig önska min vän eller kollega mina hårda inre ord, så varför ska jag själv ta emot dessa? Nähä, men om jag verkligen gjort nåt fel då? Jo, då kan jag lika väl ta emot den neutrala informationen (t.ex. jag gjorde ett misstag), men trösta mig själv med medkänsla med mig själv (t.ex. det betyder inte att jag är hopplös, jag gjorde så gott jag kunde). Enklare sagt än gjort, men med träning kommer färdighet!!
Så att, det är inte bara träna kroppen, vi har andra muskler som vi behöver träna också. Det kan vara minst lika viktigt att träna förmågan att visa medkänsla mot sig själv.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar