Det är alltid en lika härlig tid den här tiden i maj. Dagarna blir bara längre, träden blir bara grönare och den korta tiden då man får träffa massor av gamla vänner är strax här. I efterhand brukar sommaren aldrig ha varit som man tänkt sig; förra sommaren blev lugnare än jag trodde den skulle vara.
Jag vet att jag har sagt det förut men för mig är sommaren tiden då jag utvecklas mest, sådär mentalt. Vintern, hösten och våren utvecklas jag kunskapsmässigt, på sommaren får jag klarhet och livsinsikt. Det hoppas jag på i sommar också. Men jag kan bara hoppas.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar