kyla och försommar.

Hemma i österbotten då. Iskallt, som väntat, när man vant sig med åbo värmen. En liten jämförelse. När klockan var 9 i Åbo i tisdags visade termometern 17 grader. När jag vaknade i morse visade den 2 grader. Plus. 

Tack vare att jag hunnit vara ledig redan i åbo känner jag inte den rastlöshet som jag brukar känna. Dessutom har jag ju saker att göra här; planera jobb, träna inför halvmaran, baka kladdkaka, höra Shaine Claiborne prata, fira en härlig person i Närpes i helg å träffa folk. Men jag tar det med ro. Jag har ju hela sommaren framför mig. 

Anemi??

Skulle ge blod idag som avslutning på min åbovistelse för i vår. Men nej, det fick jag inte. Gissa om jag blev överraskad när mitt HB som för 3 månader sedan var 150 idag var 119, trots att vi testade flera gånger. Sjukskötaren ringde läkaren och resultatet blev blodprover, för att testa ifall det finns anemirisk. Jag trodde bara barn i afrika fick anemi... Men tydligen är gränsen för anemi hos kvinnor vid HB 115 å med mina 119 kändes det inte riktigt bra. Sjukskötaren sa ändå att det är sånt som kan hända och troligtvis är det ändå bara något tillfälligt, och härmed försöker jag proppa i mig mer järn än någonsin. :)

hatt och miljömedvetenhet

Som ni kanske känner till har jag gått en kurs i Miljö och Etik i vår. Resultatet av kursen var att jag ville bli vegetarian men tyckte kött var för gott, varför jag nu mest äter vegetariskt å så lite rött kött som möjligt. Men en god stek ibland så slår ju inget...ja, kanske jag inte blev så förändrad i alla fall.


Hur som helst har jag gjort "årets miljögärning" i år genom att köpa en COSTO-hatt/basker/mössa vad man nu ska kalla den. Enligt hemsidan www.costo.fi, kombinerar företaget ekologiskt tänkande och kvalitet, även om det nu är massproducerat. Deras slogan är ändå "supporting the planet". För mig var det dock mest en stilmässig och ekonomisk gärning, eftersom jag velat ha den länge och i läder, men inte hittat den rätta och inte till rätt pris. Men ibland slår den rätt, å den lilla toffsen kan man ta bort eller byta ut mot en som man gjort i dagis t.ex.

30 grader + +

På vår balkong visar termometern 30 grader. Vi har kvällsol, så de förklarar naturligtvis lite, men hursomhelst har det varit en ovanligt varm majdag idag i Åbo. Jag har promenixat i åbo, lekt lite turist, ätit en jordgubbscheesecake å nu har jag redan nog av solen och sitter inne å känner mig trött. Tack vare solljuset har jag inte lyckats trots sena sovtider vakna senare än kl 7, men värre åkommor kan man väl ha.

På onsdag är då planen att bege mig hemhem. Har jag redan sagt hur snabbt året gått?Våren speciellt. Jag önskar man fick slutvitsord som förr så man kunde känna sig nöjd över året. Men jag når endast relativ nöjdhet. Studiepoängen fick åtminstone sin boost i år trots att det känt som jag haft ett års semester med lite stressfulla toppar. Om det fortsätter såhär kan jag bra vara psykolog redan 2014. Konstig tanke. Jag som nyss börjat.

I helg blir det 30-års fest och på måndag tisdag ska jag på ensam jobbresa till kokkola. Om jag bara hittar den rätta bussen.

veckans filmer.

Eftersom jag är ledig så har jag haft plenty of time för att titta på lite film. Den senaste veckan har jag sett följande: 

An angel at my table. Mycket speciell, slutar lite konstigt. En tuff uppväxt, ett missförstått barn och en massa orättvisa. Helt klart sevärd och fantastiskt filmad. 4/5

Jag hoppades så mycket på den här filmen. Visst, jag fick snygga skådisar, Scarlettan i rött hår, men hallå, en actionfilm i 3D som räcker i 2,5h blir helt enkelt lite för mycket. Plus för de färgglada karaktärerna och humorglimtar 3/5

Monas Värld. Humor, Mads Mikkelsen och en gnutta vardagsromantik. Å så ett bankrån och en misslyckad porrfilmsstjärna. Vad mer behövs? +++4/5

Vad gick fel här? Jo, förutsägbarheten, blandningen av action och romantik som totalt inte blir trovärdigt eller speciellt roligt. Men ganska snygg e di ju no. Passar för "slöskådas" 2/5

tiden före

Tiden före jag kommit mig ut för att springa dagens länk är alltid jobbigast. Jag oroar mig för att maten jag nyss åt inte var tillräcklig så jag ska orka ge allt, samtidigt som jag oroar mig för att gå ut i spåret för snabbt efter maten eller för hungrig eller törstig. Regniga dagar är speciellt krävande; då måste jag förutom att tajma springandet med magen också tajma den med regnet. För även om det inte finns några dåliga väder...så är det int så roligt att springa en timme i våta kläder. 

Sen när jag tycker att det är bäst jag tar tjuren i hornen och beger mig ut kommer jag på att mina ben värker och jag funderar om jag borde vila, äta lunch och vila lite till före länken i alla fall. Kanske vänta på bättre väder och liksom så drar jag ut på prövningen ännu längre. För de kritiska femtio minuterna då jag är som mest laddad för länken går snabbt förbi. Det sägs att flytta fram saker är människans största synd.

När jag väl är i spåret, med håret upp och skorna på, är det inget som stör mig. Varken hetta, hunger, törst eller benvärk. Då kör jag bara på och gör mitt bästa och det är alltid tillräckligt för mig. Jag borde bara bli bättre på tiden före. Å leva i nuet.

kort å gott.

Mina sista studieuppgifter för våren är gjorda, tenterna är godkända och allt är frid och fröjd i den vägen. Perioden med "det seriösa springandet" har börjat för mig och jag gör mest det jag känner för mest hela tiden. Lugnet som finns här kring behövs, för de senaste dagarna har jag fått såväl mycket roliga som mycket tråkiga nyheter från människor kring mig. Jag tror dock att allt kommer att bli bra till slut.

Det är alltid en lika härlig tid den här tiden i maj. Dagarna blir bara längre, träden blir bara grönare och den korta tiden då man får träffa massor av gamla vänner är strax här. I efterhand brukar sommaren aldrig ha varit som man tänkt sig; förra sommaren blev lugnare än jag trodde den skulle vara. 

Jag vet att jag har sagt det förut men för mig är sommaren tiden då jag utvecklas mest, sådär mentalt. Vintern, hösten och våren utvecklas jag kunskapsmässigt, på sommaren får jag klarhet och livsinsikt. Det hoppas jag på i sommar också. Men jag kan bara hoppas.