onsdag 18 maj 2011

liten begåvning.

När man kommer från en STOOOR stad som ÅBO till en litenliten stad som jeppis blir man filosofisk. T.ex.

1. va gör man i en sån här stad, egentligen?
2. varifrån kommer dessa otroligt bra musiker?
3. vad gör man om man inte blir en otroligt bra musiker i en liten stad, eller ännu värre, ingen alls?

Fråga 1 är kopplat till fråga 2 eftersom man i brist på annat alltid att göra i en litenliten stad kan försöka göra musik som berör, får en att gunga och väcker tankar. Jag kan inte sluta imponeras över vad musik gör med mänskor, hur den helt kan få en att känna sig levande. Hur den kan få en att tro på dess budskap.

Fråga 2 är kopplat till 3 eftersom det helt enkelt finns mänskor som har mycket begåvning och så finns de som a) inte har det, b) har begåvning men inte vet om det och c) har begåvning men kan inte hantera den på ett produktivt sätt.


Själv tillhör jag kategoring a) b) och c), men på olika områden. De tror jag de flesta gör. Inom musiken tillhör jag en underkategori: intresserad och imponerad men får sällan till stånd något. Men i sommar ska jag lära mig spela piano på nytt. Se en gång för länge länge sen kunde jag, men det tar vi en annan gång.

Men jag kan göra världens godaste köttbullar med mos. Det är också en begåvning som inte ska underskattas.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar