trött och nöjd.

Kom hem för en dryg halvtimme efter att ha spenderat senaste 12 h i borgå o omnejd och diskuterat rusmedel med ungdomar. Jag var nervös hur det skulle gå, eftersom min nattsömn blev lidande pga sjuk rygg, oro och kanske främst att jag skulle iväg kl. 5 på morgonen. Men när man möter rädslorna tenderar man att övervinna dem! Alltså tyckte jag att hela dagen gick riktigt bra och 6 h föreläsning och diskussion var både givande och roligt. Å feedbacken från ungdomarna var endast positiv.

Så nu får jag väl känna mig stolt, för visst får man det fast man är från österbotten där jantelagen är så stark?? Glad pampasnationaldag!

aldrig sluta leva.

Har en bra torsdag. Solen skiner och jag har rensat mitt klädskåp på gamla kläder, dåligt sittande kläder, skräp samt strykt alla skruttiga skjortor, klänningar och kjolar. Sånt får en att känna sig bättre. Lite som att rensa själen på otrevliga onödigheter.

I morgon nångång mellan 4 och 5 ska jag bege mig som den enda passageraren i en buss på väg till Borgå. Där ska jag för göra premiär i att föreläsa och diskutera med ca 120 ungdomar. Det känns nervöst, något ångestfyllt och framförallt spännande. Å det där med ångest är en grej man aldrig kommer ifrån. Den hör till livet. Enda sättet att undvika ångest är att undvika leva, å jag tänker aldrig sluta leva.

bowling.

Baaah, har nyss kommit hem från femtio minuter plågsam kahvakuula treeni (kahvakuula = klot med ett handtag, vanligen mellan 6-18kg). Det värker i ryggen, i armen och jag är ganska säker på att jag kommer ha blåmärken lite överallt imorgon. Hela passet kändes lite som att vara en kägla som jag försökte slå ner med bowlingklotet som i detta fall var kahvakuulan.

I ett litet skede tänkte jag att oj, de här e ju kul. Å i efterhand tänker jag att det nog var helt ok och att det säkert blir roligare ju oftare man är. Framförallt tror jag de e bra att kroppen får nya inputs och inte bara tränas i löpning.

Tror de blir att ta de lugnt resten av dagen. Laga lite gröt, läsa lite, njuta lite av våren och livet.

en riktian kaaar...

...kan jag härmed kalla mig själv. Se jag har rensat vårt handfats vattenlås! Det hade nämligen gått så långt att vattnet stannade i handfatet i timmar. Så jag tog på mig kurahandskan och börja dra ut svart gegga efter gegga. Efter 45 minuter och x-antal svordomar var de rent och fint. Så stolt över mig själv!

gå.

Jag vill mötas där vi mötts en gång.

Skriva poesi om saker som inte spelar någon roll.

Känna beröringen i ensamhet.

Läsa böcker som ingen annan känner till.

För jag vet hur det kändes då.

När allt framför och jag visste var jag skulle gå.

sleeping in some car.

Sitter i bilen (tänkte skriva tåget) o väntar på att få gå på kalas. Idag firar vi treåringen, imorgon ettåringen. Tycker det går helt ok att sitta här i fem timmar, har läst slut en bok, spelat betapet och lyssnat på lite musik. Det enda jag har att klaga på är hungern, men som tur utlovas tårta då vi väl kommer fram.

Jag förstår inte hur våra föräldrar klarat av att ha en bil full med ungar under våra finlandsbilresor. Jag förstår int riktit heller hur vi själv orkade. Jag satt själv under en lång tid antingen inklämd i mitten mellan de andra eller bland bagaget för att jag var minst. Bälte hade vi inte och på nåt sätt kan jag tänka mig att även om vi krockat hade nog krocken dämpats av att vi inte rymdes att röra oss. Så är det när man är en familj med sju.

Nu tar ackun slut i datorn, ha en bra helg allihop! :)

hederlig fredag.

Vilken underbar fredag det har varit! Vårvädret gör mirakel för mitt humör. Det känns som att man kan leva mycket mer i nuet när det är varmt och man inte bara hela tiden måste drömma sig bort till sommaren. Det här är nog bästa tiden på året.

Började dagen med ett body-pump pass och insåg att mina muskler finns främst i min fantasi (har tidigare försökt ljuga en vit lögn för mig själv att de finns nog nånstans där under fettet). Men roligt var det, även om rumpan inte accepterat riktit att jag både cyklar och body-pumpar.

Resterande dagen har jag shoppat bland andra galna, men endast födisgåvor till mina syskonbarn som fyller 1 och 3 år (igår och idag), min mamma och en vän. För att få lite positiva känslor angående studerande lyxade jag i solen med glass och åbos bästa moccachino (café art)!

På tal om födelsedag så blir man ju lite senilare med åren. Tydligen. För gissa vem som glömde sitt bankkort och studiekort på brickan. Tur att folk e hederliga i detta land.

Amen.

cykla vidare.

Blev blev så ivrig av att ha en cykel att cykla med och asfalt utan snö och is att cykla på så det blev en 2,5 h cykeltur som inledning på cykelsäsongen :)

ps. å ikeas glass fick jag också.

cykla.

Jag tar en paus från Singers utilitaristiska försök att omvända mig till vegetarian och skriver om något trevligare i stället. Som att cykla. Viktor har fixat min cykel i skick med mycket möda med tanke på att det kanske bara var lite luft i bakre hjulet. Men det måste ha varit mycket kärlek i hans arbete för nu rullar den bättre än någonsin!

Det är den bästa av vårtecknen att cykla på nyligen framkommen asfalt, glida mellan bilarna, splascha i vattenpölarna, låta håret blåsa av farten. Insikten om att det är tyngre än det borde vara gör att jag blir allt mer motiverad att komma i sommarform igen. Allt detta sittande och utilitaristiska principerna gör mig inget gott. Kanske tar jag ändå det vegetarianska alternativet till lunch, nu när jag kan cykla till vegestället.

Älskar våren!

enjoying life

Hade en diskussion över facebook med en av mina tidigare indiska värdfamiljer. Pappan i familjen berättade i långa haranger om hans och hans två söners utbildning och arbetsliv. Om sin fru skrev han såhär:"Min fru njuter av livet."

Kanske inte ni tänker så, men jag tyckte iaf det var lite lustigt, samtidigt som det säkert berättar mer om deras kultur än om förhållandet i deras familj. Mamman sköter nämligen om hushållet där. Varje dag jag var där gjorde hon mat, städade huset (om än tillsammans med en anställd) och skötte om andra angelägenheter. Ändå sågs hon som njutaren i familjen. Pappan i familjen var dock en väldigt mysig familjefar. Han gjorde milkshakes åt mig varje kväll.

Ibland saknar jag till Indien och dess intressanta normer och kaos. Speciellt saknar jag dit när det är kallt. Men tydligen är det inte det längre, för idag såg jag en med shorts på gatan! Han ville nog bli brun om bena...

Nu ska jag som kvinna gå och njuta av livet.

rita rita litet sötdjur.

Idag har V och jag varit och testat nya Impivaara simhall och den får definitivt godkänt! Perfekt med både gym och simhall i ett och samma. Bra träning och avkoppling så här på helgen.

På tal om avkoppling är en av mina nyfunna avkopplingssätt att rita söta djur. Med hjälp av Sachiko Umotos bok är det barnsligt lätt dessutom och det är just det som är grejen!

flow och fredagsmys.

Vardagen lunkar på rätt bra nu. Jag har kommit i ett flow beträffande mina arbeten å är nu två veckor före mina deadlines, så jag hoppas det fortsätter så här. Lite planering och lite disciplin och framförallt pauser då man gör absolut inget man borde göra, så där har vi det hemliga receptet. Det där man inte borde göra men som ändå är bra är bland annat att spela alphapet på www.betapet.se och pictionary på www.isketch.net, som min Viktor har fått mig beroende av. Dessa ser jag dock som goda beroenden, eftersom de ännu tjänar ett lugnande syfte.

Nu vidare till fredagsmys. Ska bli myysigt :)

utåt.

Det har varit två lärorika dagar i drogdiskussionens tecken. I östra Finland, så nära ryska gränsen att våra mobiloperatörer han välkomna oss till Ryssland, fick vi diskutera missbruk och bruk av alkohol och droger tillsammans med andra stadiet studerande.

Fastän det är tungt att köra över 5 h, så är resorna givande. När man tittar framåt på en väg och det börjar skymma finns det inget annat att göra än att prata djupa saker. Saker man inte pratat med någon om pratar man plötsligt med en ny bekant. Det rensar hjärnan och det är skönt med människor som kan lyssna. Alla borde få prata ut med människor som inte av relationsgrunder är inblandade i ens liv. Jag förstår varför stödsamtal fungerar.

I Imatra sov vi på ett hotell med de perfekta hotell-lakanen. Det ska vara fluffigt och vitt. Jag sov som en stock och gladdes åt den härliga hotellfrukosten vi sen fick. Jag tror jag kommer att tycka om detta jobb. Hittills gör jag det. Mycket.

konst.

Det är en konst att säga ja och mena nej. Det är en ännu större konst att säga nej och mena ja. Det är den största konsten att säga ja, när man inte kan säga nej. För att mena ja, måste man kunna säga nej och för att säga nej måste man kunna säga ja. Säg ja när du menar ja och nej när du menar nej.

problematisera.

Jag hatar dessa flumm-uppgifter som jag håller på med bara för att få ihop några futtiga studiepoäng till. De må vara intressanta ämnen, men när skrivandet blir att handla om att få en viss kvantitet i fråga om ord istället för kvalitet i kunskap och jag istället sitter flera timmar och flummar om saker som jag kunde ha sagt i tre meningar. Det tär på min kreativa själ!

Annars har det varit en riktigt rolig måndag. Tunga tankar har torkat i solens strålar och jag har hunnit med flera varma promenader, flera koppar kaffe, flera avstressande handlingar. Jag undrar om jag inte har lite attitydproblem med mitt skolarbete och att det egentligen är större än uppgifternas egna art. Kanske är de inte så tokiga uppgifter om jag bara valde att acceptera dem. Just nu är inställning till dem som något som tar av min dyrbara frihet utan att ge mig desto mer.

Samtidigt, vad vore friheten värd om det inte skulle finnas måsten?

Och varför ska jag alltid problematisera?

kub.

Testade kitchen joys thai-cube med jasminris och kyckling i sötsursås idag och blev positivt överraskad. Mycket gott! Försöker egentligen undvika halvfabrikat, men tycker man det är ok att ha vissa undantag.

Är nöjd med veckan som gått. Har haft mitt första stödsamtal på nya jobbet, varit på de första skolkeikkorna och allt jag borde ha gjort är gjort. Å på tisdag slipper jag och resa i Finland :)

too much is too much.

Det här skulle vara min lediga dag. Och visst, det hade sina fina stunder, såsom morgonlenkkin, länkbastun och några lyckade matcher betapet. Men så kom de där ögonblicket då jag fick för mig att hela världen måste räddas idag, eller snarare att allt jag borde göra de närmaste dagarna borde göras idag för annars hinner jag inte. Med vad? Att leva? Att njuta? Att bli nåt?

Jag vill leva så jag kan ta en kreativ paus och klotta gubbar och djur i anteckningsböcker. Bland annat. Jag vill inte känna huvudvärken tränga in bara för att jag har så mycket att tänka på. Eller att jag inte kan lägga mitt tankearbete på mina vakna timmar och istället flyttar det till tiden då man ska sova.
Imorgon har jag föreläsning om burnout-problematik. Kanske var de det som påminde mig om att jag borde lugna ner mig. Att ha ett till jobb är verkligen ett till jobb. Så jag stryker en fem studiepoängs kurs och tror att livet ordnar sig i alla fall. För att ta kreativa pauser och leva på i lagom lugn är vad jag vill fortsätta göra. Bland annat.

brak.

Två dagar av arbete bakom mig. Idag gällde det 15 x 7 minuters föredrag för sjundeklassister om cannabisanvändning. Känner mig ganska inläst i ämnet nu också. Nu njuter jag bara av att vara hemma några dagar, för följande vecka blir de resande veckan lång.

En intressant kuriosa var att min säng brakade igår kväll när jag efter arbete skulle lägga mig och sova. Den for mitt i tu.

början på början.

Just hemkommen från min första arbetsdag som förebyggande missbruksarbetare! Gick väl helt ok, även om jag insåg att nervositet + språksvårigheter i form av bristande finskakunskaper inte är roligt att ha när man ska föreläsa för en grupp föräldrar. Men roligt var det och det är ju ganska speciellt att man blir fotograferad till lokaltidningen första arbetsdagen också, men de blev vi.

Nu gäller det bara att få ner den ständigt förhöjda vilopulsen till normalnivå så man får sovd, för de behöver jag när jobbet kallar 7.30 imorgon. Tur att man ser framemot det! :)

Jobbet.

Soligt och kallt är vädret ännu i åbo, men jag klagar int. Har man 10 meter till gymmet och 250 m till Viktor, Jobbet och 500 m till studierna så är gör det ingenting. På tal om Jobbet så blir det inte ryska gränsen nästa, utan endast västra gränsen. Däremot kan det bli en tripp till hemtrakterna med Jobbet i något skede. Så kul!

Jag ska också få börja ge stödsamtal, lovas det. Det känns extra spännande, trots att jag har lite erfarenhet från tidigare. Men här är det på riktigt. Jag vill förbli ödmjuk från början till slut, så jag inte gör förhastade antaganden eller tror jag vet eller kan mer än jag gör. Inte det lättaste, enligt mig. Jag hoppas jag har verktyg för det också och jag är beredd att jobba för det, när det är något jag känner varmt för.

Har inte fått resultat från kandin ännu, men de kanske kommer ännu inom denna månad. Å andra sidan tänker jag inte speciellt mycket på det. Det går ju som de går. Hoppas bara det går vägen, vill inte skriva på den mer.

Nu iväg å luncha med V, sedan blir det magmuskler med Emma och sen nia i kväll.

busy.

Har haft en toppenhelg. Speciellt fredagen, med reunion med tjejerna som kom in till psyckan 09. Det blev lite nostalgiskt, att tänka tillbaka till när man började på psyckan. Så mycket som man har lärt sig, så mycket som har förändrats. Till det bättre, vill jag tro. Känner mig tacksam över att få studera med så fina mänskor.

Efter bästa förmåga har jag valt bort allt med ens minsta mängd socker de två första veckorna under fastan. De går sådär. Jag hade ett svagt tillfälle när jag fick gratis glass på rax. Annars har jag klarat mig! Och sockerberoendet har lämnat mig helt, däremot har jag fortfarande glassberoende. Testade dock ett glassrecept utan socker och jag tyckte det var jättegott! Innehåller bara banan, äggulor, grädde och kanel. Testa!

Speciellt stort är glassbehovet när det är supersoligt i åbo, vilket det har varit de senaste tre dagarna. Människorna förändras när det blir soligt. De ser helt enkelt lyckligare ut.
Det här är egentligen den bästa tiden på året. Snön smälter och allt blir bara varmare och ljusare. Å plötsligt har ännu ett skolår gått.