Sitter i bilen (tänkte skriva tåget) o väntar på att få gå på kalas. Idag firar vi treåringen, imorgon ettåringen. Tycker det går helt ok att sitta här i fem timmar, har läst slut en bok, spelat betapet och lyssnat på lite musik. Det enda jag har att klaga på är hungern, men som tur utlovas tårta då vi väl kommer fram.
Jag förstår inte hur våra föräldrar klarat av att ha en bil full med ungar under våra finlandsbilresor. Jag förstår int riktit heller hur vi själv orkade. Jag satt själv under en lång tid antingen inklämd i mitten mellan de andra eller bland bagaget för att jag var minst. Bälte hade vi inte och på nåt sätt kan jag tänka mig att även om vi krockat hade nog krocken dämpats av att vi inte rymdes att röra oss. Så är det när man är en familj med sju.
Nu tar ackun slut i datorn, ha en bra helg allihop! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar