Efter hälsosamma och enligt mig goda hamburgare på nyöppnade vegemesta blev det inte mer gjort idag. Så efter en kort läsestund på bibban (vem köper tidningar när man kan få läsa dem gratis?) sitter jag nu här och tycker jag borde skriva något. Grejen är bara den att det inte händer så mycket spännande. Jag "mårar å på" som min far sku säga. Jag stiger upp, pluggar, tränar, kokar mat, går på föreläsning, pluggar lite till, spelar lite betapet, umgås med vänner och viktor, läser lite, handlar o s v.
Vardagsspännande saker händer ju förstås. Som att jag fick en papperslapp av jehovare där det stod "tröst till den deprimerade". Jehovaren hade helt misstolkat min neråtvända blick, mina trötta, stela steg. Det var helt enkelt bara kallt och jag är finländare och finländare ler inte och tittar i ögonen. Inte när det blåser kallt i alla fall. Detta för mig till frågan varför vissa av mina granna fortfarande inte svarar när man säger Hej i hissen.
På tal om vardagsspännande saker tror jag mina drömmar håller på att försöka berätta mig något om hur tråkigt det är att vara i mitt huvud. Mina drömmar har nämligen varit väldigt intressanta, spännande och konstiga och med en mångfald kända mänskor från det gångna samt små detaljer. Kanske försöker drömmarna pigga upp min tillvaro. Men jag klagar inte även om drömmarna gör det. Jag tycker det är riktigt riktigt bra. Helt i det lilla, vardagliga, lugna.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar