grupper.

Tre dagar intensivt grupp- och ledarskapsarbete. Även om det här inte var en lika intensiv upplevelse som gruppdynamiks- och gruppterapikurserna så väcker det starka känslor med att vara i och bort från grupper.. Sociala som vi är undgår vi aldrig att ha en relation till grupper, vare sig det är familjen, vännerna, de gamla studievännerna och så vidare. 

Tycker det är sorgligt att vissa grupper splittras. Tycker det är synd att vissa grupper växer ifrån varandra. Tycker det är synd hur grupper stöter bort gruppmedlemmar och skapar gränser till andra grupper. 

Ändå har grupperna en så otrolig möjlighet att få en att känna sig värdefull, delaktig och uppskattad. De ger insikter och stöd. De ger styrka och utvecklar oss som människor. De ger en glädje som vi inte ensamma eller i par skapa. 

Illusionen om den perfekta, fullständigt trygga gruppen existerar inom oss alla. Ändå får vi med livet lära oss att leva med bristande, ofullständiga, otrygga grupper, eftersom gruppen innefattar alla dessa ofullständiga människor. Å tur är väl det, för har inte många krig börjat med illusionen om den perfekta vi-gruppen mot den onda-de gruppen, liksom freden har börjat i insikten om den egna gruppens brister? Liksom också processen att lämna barndomshemmet och dess kultur motiveras av drömmen om en större eller mer lämplig grupp för mig.