Bootcamp utanför min bekvämlighet

Vissa saker är det tur att man inte vet hur jobbiga de är förrän man genomlever dem, annars sku man kanske aldrig ens tänka tanken på att göra dessa saker. Hit tror jag räknas 1. att föda barn, 2. operationer, 3. att flytta 4. att skriva gradu(?), 5. att springa sitt första marathon.

En sak som jag kan tillägga den listan är dagens bootcamp testpass. Fy pipan. "Spring upp för backen, gör 50 armhävningar, 20 x-hopp, hoppa upp för backen som en groda, dra personen mittemot dig över grusplan etc." Detta pågick i 60min å var kanske det tyngsta gympasset jag varit på. Väntade på att passet skulle ta slut redan vid invigningen. Ner på grusplan bara å rulla i leran å gör situps, no pain no gain.

Ändå kunde jag känna efteråt att det är precis så här det ska kännas. Lite blod, svett å tårar över det hela. Skulle jag träna själv med samma intensitet skulle jag garanterat även få mer resultat. Å det är ju i det obekväma som man känner att man lever å utvecklas.. Tyvärr så är jag  en lite för bekvämlighetstrogen mänska, trots allt. 

Jag tycker ändå jag kan vara nöjd med de senaste två dagarnas träning. 2h högintensiv träning per dag är ganska bra för att vara jag, om man får skryta lite. Å jag som int brukar ha träningsvärk känner hur det brinner i låren, just på det där sköna sättet. 

Men bootcamp i 3 dar i veckan i 6v blir det nog knappast, trots allt ligger fokus just nu på de tre grenarna. Men att röra mig utanför bekvämlighetszoonen tänker jag definitivt införa i min träningsmentalitet, för oavsett träningsform är det där resultaten kommer.