Det smått jobbiga

Det här Jeppisdagafirase och sociala livase tar nog på krafterna. Fast det är roligt också, förstås.

Imorse gick jag till stan från Larsmo. Solen sken starkt och mina fötter klagade för att jag valt platåskor. Ändå njöt av promenaden av någon underlig anledning. Jag har alltid funnit en märklig njutning i det som är smått jobbigt.

Åt sen frukost på Skorpan i form av laxsmörgås och glass. Inte alls jobbigt. Deras salt caramell glass alltså. OMG.

Nu vilar jag inför helgens sista fest. Gott så.