om nångång - så nu

"Om nångång - så nu" är en av mina mest motiverande filosofier för tillfället. Kalla det en 20-årskris eller vad du vill kalla det, men jag anser att det finns en hel del saker som man med fördel inte ska tänka: äh, vi gör det imorgon istället.

Man kan alltid hitta en ursäkt för att lämna saker till en annan dag, då omständigheterna är mer "fördelaktiga", dvs. man har mer energi/tid/pengar/hälsa/mod/osv. Men om man riktigt tänker efter är det bara denna stund man kan vara säker man har och det man har i denna stund. Å när jag tänker på saken ur den synvinkeln hittar jag alltid en orsak att göra saker jag vill göra nångång. Jag har trots allt livet på min sida. Jag vill inte se tillbaka och önskat att jag gjort något då (nu) som jag inte längre kan göra idag (i framtiden).

Det sagt önskar jag att det aldrig blir för sent för något. Tyvärr finns det ändå tillfällen jag känner att jag missat, personer jag aldrig lärde känna, once-in-a-lifetime saker jag aldrig hade mod till. Jag vill leva fullt ut, om det är möjligt.

För när man är tjugo har man en kropp som ännu orkar, ett psyke som klarar av att utvecklas, en öppenhet för världen som orädd, en spontanitet som är beundransvärd och framförallt: rätten att misslyckas, lära av sina misstag och börja om. För man har livet framför sig.