Veckan på alanya med bästaste bästa Josefin är över och jag får återgå till verkligheten. Men lyckligtvis tycker jag om min verklighet, även om den innefattar mycket jobb i sommar. Jag har ju alltid resan att tänka tillbaka på, alla de underbara underbara mänskorna (av vilka en stor del turkar) vi mötte, ställena vi besökte, maten vi åt.. O så är det ju sommar och jag känner mig footlose and fancy-free.
Jag kommer ihåg ett gammalt blogginlägg där jag för några år sedan skrivit att jag vill brinna för något. Idag känner jag lågan. Den brinner för det jag studerar och i sommar brinner det också för en annan grej. Jag har bestämt att jag ska springa Jakob Halvmarathon i sommar, på tid förstås. För mig betyder det att jag uppnått en nivå jag inte trott jag skulle kunna nå sportsligen för ett år sedan, men min envishet och entusiasm kommer att hjälpa mig nå målet. Att jag älskar att springa gör saken betydligt lättare också. :)
Så jag hoppas ni hejar på mig fast det inte är en HEL mara jag springer heller. Tänk det mer som att en person uppfyller något hon länge drömt om.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar