Idag blev jag kallad tomte när jag gick runt i min knallröda jacka av en liten skitunge i lindex. "Jouuuuulupukkiiii", skrek hon åt sin pappa och pekade på mig och pappan skrattade smått nervöst.
Förstå mig inte fel, jag gillar barn (men jag vill ändå kalla det skitunge för att det låter roligare så) jag vill bara inte bli jämförd med en skäggig gubbe med ölmage. Vad som är värre än att bli kallad tomte eller TANT av ett barn är när deras föräldrar kallar en för det..."Ge nu pengen till TANTen". Hallå! Vem här är 35+ ???
Första gången man blir kallad tant tar hårdast förstås. Tidigare var man flicka, men där när man närmar sig 17 finns ingen återvändo, du blir tant i deras ögon. Vad kommer näst när man redan nu blir kallad tant??? Tantpoäng? Kruxa i om du känner igen dig:
[ X ] har fler än 5 levande krukväxter.
[ X ] tycker om att baka och virka.
[ X ] kan störas av att melody spelar för hög musik (tack å lov dansar man ännu [tidvis] vid melody).
[ X ] tycker Jamie Oliver är attraktiv inte för hans utseende utan för hans charm och kokkonst.
[ X ] tycker 90% av "männen" i skvallertidningar ser för unga och omogna ut.
Å det går bara neråt från detta. Snart är man väl inte längre tant utan något värre. Hmm...
Så varför kallar mammor en för tant?
a) deras barn kan bara skilja på flicka-tant.
b) de ger utlopp för sina aggressioner på alla kvinnor som inte ännu har fött barn å som därmed inte förstår något (= läs undantryckt avundsjuka för oss som har ett liv utanför blöjbyte och ekologisk barnmat).
Nu är jag bara elak och bråkar lite. Jag tycker det är rätt kul att bli kallad för tant å kan ta det rätt bra. Men jag förundrar mig bara varför "tant" är ett bättre uttryck än helt enkelt "kvinna"?
Annars har dagen gått riktigt bra. Gjorde en cheesecake som sen delades med familj å syskonbarn och kommande syskonbarn (dvs. de som finns i magen). Diskuterat livet med en vän över en kopp för att till sist avsluta kvällen med film med fyra vänner. Inte illa med det sociala livet. Facebook kan ha sitt.
Men det är inte samma sak.
Förstå mig inte fel, jag gillar barn (men jag vill ändå kalla det skitunge för att det låter roligare så) jag vill bara inte bli jämförd med en skäggig gubbe med ölmage. Vad som är värre än att bli kallad tomte eller TANT av ett barn är när deras föräldrar kallar en för det..."Ge nu pengen till TANTen". Hallå! Vem här är 35+ ???
Första gången man blir kallad tant tar hårdast förstås. Tidigare var man flicka, men där när man närmar sig 17 finns ingen återvändo, du blir tant i deras ögon. Vad kommer näst när man redan nu blir kallad tant??? Tantpoäng? Kruxa i om du känner igen dig:
[ X ] har fler än 5 levande krukväxter.
[ X ] tycker om att baka och virka.
[ X ] kan störas av att melody spelar för hög musik (tack å lov dansar man ännu [tidvis] vid melody).
[ X ] tycker Jamie Oliver är attraktiv inte för hans utseende utan för hans charm och kokkonst.
[ X ] tycker 90% av "männen" i skvallertidningar ser för unga och omogna ut.
Å det går bara neråt från detta. Snart är man väl inte längre tant utan något värre. Hmm...
Så varför kallar mammor en för tant?
a) deras barn kan bara skilja på flicka-tant.
b) de ger utlopp för sina aggressioner på alla kvinnor som inte ännu har fött barn å som därmed inte förstår något (= läs undantryckt avundsjuka för oss som har ett liv utanför blöjbyte och ekologisk barnmat).
Nu är jag bara elak och bråkar lite. Jag tycker det är rätt kul att bli kallad för tant å kan ta det rätt bra. Men jag förundrar mig bara varför "tant" är ett bättre uttryck än helt enkelt "kvinna"?
Annars har dagen gått riktigt bra. Gjorde en cheesecake som sen delades med familj å syskonbarn och kommande syskonbarn (dvs. de som finns i magen). Diskuterat livet med en vän över en kopp för att till sist avsluta kvällen med film med fyra vänner. Inte illa med det sociala livet. Facebook kan ha sitt.
Men det är inte samma sak.
Men samma sak kanske inte betyder sämre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar