fighter.

I vår hemgrupp DANS (Del Av Något Större) håller vi på med "A Lent Love Project", där man integrerat profet Isaiahs tanke om att fastans budskap är att bry sig om de fattiga, kämpa mot orättvisor och visa värme till sina medmänskor.

Denna veckas uppgift var att vara "The Voice of Love" genom att ringa till några och visa att man uppskattar dem, tacka och uppmuntra dem. Lätt, kan man tycka. Visst, jag kan hur snabbt och lätt som helst välja fem pers som jag uppskattar och har en nära relation till och berätta att jag tycker om dem. Det är ingen match. Men hur är det med relationerna till mänskor som verkligen behöver uppmuntran, stöd och uppskattning? Mänskorna som man genom oförlåtelse, passivitet eller annan komplikation låtit ta mindre del av ens liv? Relationerna som bara dog ut.

Funderar om det verkligen är bättre att "fly än illa fäkta"? Om man alltid flyr så går man miste om en gång goda relationer. Så jag tänker nu över relationer jag vill göra något för, som jag tidigare undvikigt mer eller mindre. Kanske får du ett samtal av mig den närmaste tiden.

Känslan jag bär idag är något jag vill bära för alltid. Tänk om det alltid kunde va såhär (som bo kasper sjunger...)