lördag 7 maj 2011

i ljuset blir allt mer synligt.

Det är och var och kommer aldrig vara
även hur vi är och var och kommer att vara.

Vi hoppas på att det kunde ändras
men för mycket har redan förändrats
för att vi med våra egna krafter kan göra något.

Det sista som lämnar mänskan är hoppet
men ibland kanske hoppet inte ens får plats i mänskan.

Likgiltigheten har gjort oss osårbara men det har också härdat våra hjärtan. Och ett härdat hjärta är svårt att komma till.



Och därför kommer vi aldrig vara



även om vi är och var och kommer vara.


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar