Rutiner och sånt

Det är intressant hur jag märker att jag måste få diskutera saker högt för att jag ska komma till lösningar eller klarhet. Klarhet med vad jag vill och vad som funderar för mig och inte fungerar. Kanske är det en av orsakerna till att terapi fungerar? Att det onda grubbleriet och allt-är-omöjligt-tänkandet byts ut mot "ja, så kan jag ju också göra."

 Det är så enkla saker, å ändå så måste jag gå tillbaka till dem vid varje ny period i livet. Som att: Jag. Behöver. Rutiner.
För att må bra alltså. Utan rutiner är jag en som tar egopix jag aldrig lägger upp. En som läser aftonbladet även om jag inte tycker om tidningen. Som kollar mailen 10 gånger för mycket. Som stressar och är rastlös men inte gör något. Som grubblar över hur mycket jag har att göra men inte gör något.

Jag behöver 8-16 arbete med lämpliga pauser (korta, få, begränsade). Jag behöver fritid på kvällarna. Jag behöver viss flexibilitet inom dessa tider. Jag behöver boka in Heidi-tid då jag gör medvetet saker som får mig att må bra.

Så enkelt och ändå så svårt.

Ps. Jag behöver specifikt kaffepauser.