Mitt farväl

Ja, det här är mitt farväl till bloggen hidinsideout. Hid = från engelskans hidden samt från mitt förnamn och inside out från att visa insidan ut å utsidan av insidan. Å här kommer då symboliken in, ni har förhoppningsvis fått läsa om vissa saker om mig som jag inte annars delat med mig eller åtminstone mina filosoferingar ;)

Men ja. Med över tusen inlägg under över 4 år så har jag ju verkligen hunnit lägga många ord hit. Å det har varit min sköna stund på dagen ofta, alternativt har jag känt en liten press över att få något nedskrivet så att mina läsare ska ha något nytt att läsa varje gång de tar upp

min sida. 

Å det har varit terapeutiskt, själv-validerande å gett mig insikter. Å det har varit härligt när någon har läst min blogg å sagt det, eller när någon okänd kommenterat nåt inlägg ibland :)

Min ambition har aldrig varit att få många läsare, snarare att hålla kvar något intresse hos de som bekantat sig med den. Å jag har försökt att så öppet som möjligt beskriva de känslor jag har inför vissa saker.

Sen finns det ju gränserna. Censureringen. En del saker hör inte till min blogg. Bilder på de flesta närstånde, t.ex. Förutom i undantag. Eller vissa delar av mig. Allt behöver och skall inte bli offentligt. Det finns sunda gränser för exhibitionisten i mig. 

Slutligen vill jag tacka mina läsare. Tack ni söta som kommenterat att ni tycker om mitt sätt att skriva. Tack för uppmuntrande ord. Tack för de som reagerat på något jag skrivit, som sett vad jag behövt genom att läsa min blogg. Tack för att ni har följt mig. Å tack min kära V för att du läst min blogg, för viljan att ta del av mina tankar å mitt liv i bilder. Tack för att jag fått skriva, skrivandet har gjort mig mer hel som mänska. 

"Jag är sjuk i min själ, men den är hel och den är min."