Av

Vissa beslut står å bubblar under ytan ett halvt år innan man tar dem. Sedan plötsligt blir det dags å då är det bara att göra. Så fungerade det för mig när jag igår bestämde mig för att klippa mitt alltför långa hår. Å int bara klippa utan klippa kort. Jag kände på mig att det skulle bli bra å att jag inte skulle ångra mig. Precis så blev det. 

Före-bilden som fick mig att inse att det här går inte längre.

Efter:

Måst ju erkänna att jag ändå int tänkt "bli" såhär kort om håret. Men jag älskar det. Jag trodde alltid att jag skulle bli en tjej som fixar snygga långhåriga frisyrer, lockar sitt hår mm. Sanningen är att mitt långa hår mestadels, även om jag även älskat det tidvis, hängt fult eller sett ut som ett tillknycklat fågelbo. 

Nu ser jag framemot att stajla kort hår. Hurrej! :)