Loppispriser

Om det är nåt jag stör mig på är det orimliga loppispriser. Om man nu vill slippa prylar, varför sälja dem till ett pris som är så skrattretande högt, så att man funderar om det höga priset beror på att det är unikt eller antikt? Vilket det sällan är. 

Jag kan förstå att man vill ha en bra slant för sina prylar, men det finns en gräns. T.ex. tidningar från 2011 eller gamlare (ex. Må bra, solo, elle) ska inte kosta 2euro styck! Ifall någon undrar så tycker jag ett vettigt tidningspris ligger mellan 50cent å 1euro, är det årets upplaga kan man öka det med 1euro. Å använda t

klädesplagg ska inte kosta lika mycket som (eller mer än) i butiken.

Man kan tycka att var å en får väl sätta det pris man vill å sen skylla sig själv om det inte blir sålt, men jag tänker att det med ökade priser finns risk för en trend att loppispriserna går alltmer upp i höjden  vilket i slutändan kommer drabba loppisentusiasmen som håller den vid liv. Å vad händer när inte entusiasmen finns kvar? Jo då minskar loppisintresset å återanvändningen, medan den vanliga konsumtionen ökar. 

Jag tror att loppisen har en viktig betydelse inte bara för individen utan också för samhället å miljön, genom att det symboliserar en konsumtion baserad på det som redan finns å inte behöver ta ytterligare resurser. Man kan ju tänka förstås loppisshoppingen som en så god gärning så man kan betala lite extra för, men tyvärr måst vi no inse sanningen att de flesta ändå vill att det man köper är till ett rimligt pris.