I en stad som (nästan) aldrig sover

Igår kväll tyckte jag att jag varit hemma alltför mycket och frågade därför Johi om vi skulle hitta på nåt. Vid åtta tog vi tunnelbanan in till Söder och började strosa genom stan; södermalm, östermalm och norrmalm. 

Vid 22 blev vi törstiga så vi stannade på varsin Frapino och tittade på folk. Jag har sagt det förr, men man blir aldrig uttråkad på promenaderna i Stockholm. Det finns alltid nåt att titta på, alltid något nytt cafe att upptäcka, alltid någon byggnad vars arkitektur man inte fastnat för tidigare. 

Vid 23 hade det mörknat så V fick komma efter mig till stationen, för jag vågade inte gå ensam hem. Stockholm på gott å ont.