Vändpunkten

Hallå! Hade utvecklingssamtal med chefen idag å nu är det nog 100% säkert att jag fått jobbet, så att: fastanställning check!! Det var roligt att få bekräftelse på att jag gör ett bra jobb, fast det har jag nog överlag känt också sen jag kommit in i rutinerna. Samtidigt skulle jag ju aldrig vara nöjd med bara det, utvecklingen ska aldrig stanna och jag vill ständigt bli bättre på det jag gör. 

Precis som med löpningen handlar uppgifter inom jobbet om att flytta upp ribban lite åt gången så att man kan känna sig nöjd med var man är, men inte så att man blir för bekväm, utan man bör ständigt ta sig lite utanför sin bekvämlighetszon. Det tar förstås på krafterna att ständigt utvecklas eftersom det även innebär hårt arbete, misslyckanden å stress, men det är ju det livet handlar om också. Å det är den här kampen som ger mening åt livet, som ger livsglädje. Om man bara håller utvecklingen på en lagom nivå å accepterar att den inte är rak utan snarare krokig så orkar man också i längden. 

Just nu känns det iaf som att jag är i ett flow med mycket å att pusselbitarna i livet så att säga "fallit på plats". Jag vet inte hur länge flowet håller i sig men jag njuter av varje stund. 

Nu ska vi iväg å hämta nya utemöbler från Jysk. Skrattade väl lagom åt att Jysk kallar mig "Kära Heidi" i meddelandet.