Jag kan ibland önska att jag bara kunde njuta av dagar då jag har inget att göra, men sanningen är att jag är för rastlöst lagd för sånt. Jag behöver aktivitet, planer, vara igång.
I grunden tror jag ändå rastlöshet handlar om ett behov av att komma igång med något. Det är vårt inre driv som knackar på, helt enkelt. Men när varken träning (body step, så sjukt kul!) eller annat jag kunde tänka mig att göra i hemmets lugna vrå hjälpte nämnvärt så for jag iväg på bio. Hade ändå länge tänkt se på Bridget Jones Baby, så det var ett enkelt val.
Åh jag blev inte besviken!!! Filmen var allt jag hoppades på å lite till.
Jag tänker int berätta ngt å förstöra för den som ännu tänker se den men måste bara säga att herregud vad folk åldras! Att se Bridget och Mr Darcy modell 10-15 år äldre fick mig att chockeras av hur tiden gått så fort. Jag minns när jag själv satt i faffas soffa och lyssnade till soundtracket till den första eller andra Bridget filmen. 2005 tror jag det var. Å det känns på ett sätt som det var igår.
Trots denna upptäckt fick filmen mig på riktigt bra humör. Jag gladdes åt hur Bridgets liv kommit till att bli så bra på några år, på samma sätt som mitt liv blivit å kommer att bli i framtiden. Trots att det inte blivit alls som jag en gång trodde.
Nu feelgoodar jag vidare med middag, vin, choklad å tända ljus. För jag kan ju inte leva i det förgångna eller i framtiden. Livet är ju här.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar