Ytlighet är den gyllde nyckeln,
i ett mysterium som kallas liv.
Jag trodde det gick att kringå eller fuska,
men nu vet jag; jag var naiv.
vi kommer aldrig kännas vid.
Ingen kommer undra över vart vi försvunnit,
för att ingen finner tid.
Egoism, en synd som den var kallad
för människan känd, så osunt reell.
nuförtiden existerar solidaritet,
endast inom ramen av ideal.
Kanske nångång ska vi finna,
nån som än en dag oss ser.
Inte delar, inte förskönat.
Utan helt fullt totalt, ja mer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar