Lidl öppnar idag. Jei för det tänkte jag när jag vaknade. När jag 6 h senare går in i Lidl känner jag inget Jei. Jag känner Hui.
Från min lägenhet ser jag Lidl en skrock galna mänskor med Lidl kassar och deras mindre galna barn med ballonger uppta mitt synfält när jag tittar mot vänster. Jag skulle kunna vara en av dem, men ångesten som jag uppfyller mig när jag stiger in i varuhuset tar över. Jag slipper inte fram längre än fem meter före det är helt blockerat. En röd skylt. Bananer för 69 cent/kg. Alla gillar tydligen bananer idag eller känner ett stort behov av att äta dem. För det är billigt och eftersom inget är gratis så får billigt räcka.
En liten stund dras jag in i festivalstämningen. Plockar åt mig glatt en blå korg och ett par påsar som jag vill fylla med något. Jag kallar det festivalstämning för det är samma känsla av att man vill vara med och ha roligt och uppleva och ta del och må bra ger också mig förväntningar. Lite eufori i en Lidl affär. Sedan tar jag kontroll över situationen. Vad f'n håller jag på med?? Jag vill ju inte ha några bananer, billig öl eller mikropizza. Jag tycker inte ens om den här pizzan! Jag skulle ju bara ha en liter vaniljglass!!!
Jag lämnar min korg till att blockera en redan blockerad nödutgång och köper inget. Glassen jag så ville ha hade de inte ens. Jag känner mig lurad och smått förstörd. Vart är världen på väg???
I en bisarr situation kan man se saker klarare. Eller åtminstone ser man saken på ett annat sätt.
5000 individer besökte Lidl på deras öppningsdag på eriksgatan. Inom 3km radie finns två andra Lidl butiker. Jag inser att kommersen blivit en religion allt fler dras in.
200 meter längre bort är det Hullut Päivät på stockman. Där är det ännu värre.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar