vilja och must

Idag tog gruppterapin musten ur mig. Den kan tydligen göra det också. Ju mer man ger desto mer får man, men lite tungt är det när man ger lite mer. Inte mer om det.

Jag skulle vilja på jeppiz jazz festival i helg. Se och höra Bo Kasper - live. Det är nåt jag länge velat. Istället ska jag se André Wickström och Stan Sanila på torsdag i Åbo för andra gången. Senast drog Wickström lite gammal skåpmat, så jag hoppas den här repertoaren ger något nytt. Stan Sanilas rumpa (japp!) var i alla fall underhållande senast.

Nu tänker jag gå å svettas resten av kvällen, först i spinning o i bastun efter. Skönt.

Med risk för att bli såväl förstådd som missförstådd, måste du först öppna munnen.

Den här lilla godingen kommer hem om några dagar. 

Nu vet jag vad jag ska göra i novembermörkret.