tisdag 3 november 2015

Teknologi utan gränser

Jag avundas prersoner som skypar med sina föräldrar och syskon på andra sidor av världen, mina är inte så insatta i det ännu. Men mina vänner har jag skypat med idag trots vissa smärre problem, bl.a. fick Josso int skype att funka så hon ringde Malena som jag sen videoskypa med. 

Det är ju egentligen helt galet vilken skillnad det gör för ens känsla av saknad att kunna skypa med någon man saknar. Visserligen så saknar jag kramarna å den fysiska närheten, men att redan kunna komma in i någon näras vardagsrum, se någons leende och rörelsemönster.. Det ger ju ändå en känsla av närhet. 

Ett ständigt pillrande med telefoner kanske stör vår närvaro i nuet å i våra relationer, men den möjliggör samtidigt gemenskap och delaktighet. Vi kan själv välja på vilket sätt vi använder den, med lite vett å etikett kan vi få det bästa av två världar. 


Inga kommentarer:

Skicka en kommentar