En av mina guilty pleasures i livet är att beställa tidningar för att få de premier som hör till. Min senaste premie är en bodyputter från Body Shop och dessa byxor från Karitraa.
Viktor tycker de är vidRiga, själv har jag lite ambivalenta känslor gentemot dem. Trots det gick det hur bra som helst att träna i dem.
På tal om träning. Idag for jag iväg till träningen å kände mig deppig å ångestfylld. Jag kände inte igen mig själv, jag som oftast är rätt glad eller åtminstone neutral i min grundstämning. Efter lite analys kom jag fram till att det hade absolut ingenting att göra med träningen eller med livet i övrigt heller. Jag bara hade en depressiv, troligtvis hormonell, svacka. Efter träningen var svackan nämligen så gott som bortblåst.
Det här fick mig att tänka på hur mycket vi kan påverka vårt mående både med våra gärningar och våra tolkningar av vårt mående. Om jag hade gått i fällan och trott att depressiv känsla = livet är skit/jag är skit/något är fel, hade jag antagligen inte mått bättre nu. Mest sannolikt hade jag bara legat i sängen å tyckt synd om mig.
Jag säger inte att vi alltid kan påverka vårt mående så lätt, å förstås finns det personer som hamnar i depressioner, ångesttillstånd å andra psykiska tillstånd som behöver mer behandling än fysisk aktivitet å mentala strategier. Jag vill bara belysa hur jag konkret fick erfara upplevelsen av att bryta en negativ spiral. Å hur bara valet att se känslor som bara känslor istället för en sanning kan göra all skillnad för hur jag mår just idag. Tanken har stor makt, men med träning kan även tankarna desarmeras.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar